With Tainted Windows to San Francisco

Medan vi satt och väntade på att vi skulle hämta ut vår bil i Boston på måndagen (5 juli) gick vi ut till hamnen och vilade lite i solen. Med vila menar vi undvika solen och framförallt ville jag undvika att ytterligare bränna sina redan kräftliknande armar som brände på rejält. Rasmus tröstade med att armarna skulle få amputeras snart med lite mer sol ändå så det var lika bra att köra på. Vilken klippa han är, den där Ralle.

När vi hittat oss en plats i skuggan och satt och småpratade lite frågade en äldre herre oss var vi kom ifrån. Detta ledde till ett lamt skämt om språk från hans sida som sedan följdes av en riktigt trevlig diskussion som antagligen varat än om det inte varit för att vi skulle hämtat ut bilen.

Mannen hade just varit på sin sjuttionde (70!) återträff med resten av sina gamla MIT-buddies. Tokigt värre.

Vi pratade om allt. Måttsystemen i USA och resten av världen, politik och religion i USA och Europa, vad han och hans fru gjorde nu, resor runt om i världen, you name it. Mannen var en Electrical Engineer som jobbat lite varstans i USA. Han var född i New York och bor nu i Boston. Han var en ateist som var kulturellt jude. Han och hans fru hade rest över praktiskt taget hela världen och det var intressant att lyssna på hans berättelser. Han hade bland annat besökt hälften av länderna i Afrika.

En intressant detalj i diskussionen som jag reagerade på var när vi pratade om Obama. Han ansåg att Obama förstörde landet då han öppnade upp gränserna och släppte in massa människor. Dessa människor accepterade inte den amerikanska kulturen, ville inte lära sig engelska och ville inte bli riktiga amerikaner.

Översätt det till Sverige och man hade känt att man pratade med en Sverigedemokrat. Det här var en välbildad person som rest över hela världen och gillade det. Fått eget namn i stammar i afrika, kunde en del kinesiska och gillade olika kulturer. Om det säger något om politiskt korrekthet i Sverige eller om det säger något om hur patriotiska amerikaner är kan man ju låta vara osagt.

/Hasse

Medan vi satt och väntade på att vi skulle hämta ut vår bil i Boston på måndagen (5 juli) gick vi ut till hamnen och vilade lite i solen. Med vila menar vi undvika solen och framförallt ville jag undvika att ytterligare bränna mina redan kräftliknande armar som brände på rejält. Rasmus tröstade med att armarna skulle få amputeras snart med lite mer sol ändå så det var lika bra att köra på. Vilken klippa han är, den där Ralle.

När vi hittat oss en plats i skuggan och satt och småpratade lite frågade en äldre herre oss var vi kom ifrån. Detta ledde till ett lamt skämt om språk från hans sida som sedan följdes av en riktigt trevlig diskussion som antagligen varat än om det inte varit för att vi skulle hämtat ut bilen.

Mannen hade just varit på sin sjuttionde (70!) återträff med resten av sina gamla MIT-buddies. Tokigt värre.

Vi pratade om allt. Måttsystemen i USA och resten av världen, politik och religion i USA och Europa, vad han och hans fru gjorde nu, resor runt om i världen, you name it. Mannen var en Electrical Engineer som jobbat lite varstans i USA. Han var född i New York och bor nu i Boston. Han var en ateist som var kulturellt jude. Han och hans fru hade rest över praktiskt taget hela världen och det var intressant att lyssna på hans berättelser. Han hade bland annat besökt hälften av länderna i Afrika.

En intressant detalj i diskussionen som jag reagerade på var när vi pratade om Obama. Han ansåg att Obama förstörde landet då han öppnade upp gränserna och släppte in massa människor. Dessa människor accepterade inte den amerikanska kulturen, ville inte lära sig engelska och ville inte bli riktiga amerikaner.

Översätt det till Sverige och man hade känt att man pratade med en Sverigedemokrat. Det här var en välbildad person som rest över hela världen och gillade det. Fått eget namn i stammar i afrika, kunde en del kinesiska och gillade olika kulturer. Om det säger något om politiskt korrekthet i Sverige eller om det säger något om hur patriotiska amerikaner är kan man ju låta vara osagt.

/Hasse

Bildtext: Djupa diskussioner om livet i Bostons hamn